Du behöver inte veta om du har blivit våldtagen eller inte, rent juridiskt. Det är en fråga som polis, åklagare och slutligen en domstol ska ta ställning till. Det enda du behöver veta är hur det känns för dig. Var du med på vad som hände? Kändes det bra för dig?
Mår du bra när du tänker tillbaka på det? Om svaret på frågorna är nej kan du ha blivit våldtagen och det går att anmäla. Ja, ungefär en tredjedel av alla polisanmälda våldtäkter sker av partners. Mörkertalen är förmodligen stora.
Sexuellt våld i en relation brukar ofta innefatta andra typer av våld också, till exempel psykiskt våld. Det finns många myter om vilka som är utsatta och vilka som är förövare som gör att det kan vara svårt att se sig själv som utsatt.
I en stödgrupp kan du möta andra med liknande erfarenheter av sexuellt våld. Vi får stöd, kraft och läkning från varandra. Tillsammans reflekterar vi utifrån olika teman såsom reaktioner på våld, kroppen och trauma, rättsprocessen, sex, relationer och kommunikation.
Gruppen leds av två anställda inom föreningen som har kompetens inom sexuellt våld, trauma och bemötande. Ledarna ställer frågor och håller i övningar, ser till att vi håller tiden och att alla får komma till tals.
Vill du veta mer eller anmäla dig till en stödgrupp? Vid en nödsituation ska du ringa I annat fall kan du gå till en polisstation, skicka ett brev, e-post eller ringa polisen. Det allra bästa brukar vara att skicka ett brev eller e-post. När du anmäler händelsen ska polisen fråga om du vill ha ett målsägandebiträde.
Målsägandebiträdet är advokaten som företräder dig. Det kostar ingenting. Ett bra målsägandebiträde kan du förvänta dig stöd av under hela processen. Du ska få träffa målsägandebiträde innan det första förhöret på ett separat möte.
På det mötet kan målsägandebiträdet hjälpa dig att gå igenom vilka frågor polisen kommer att ställa och förklara varför de frågorna ställs.