Vårt sista stora arbetsområde i svenska i årskurs 4 är faktatexter. Vi har under läsåret arbetat mycket med att skriva och läsa berättande texter så nu är det dags att fördjupa oss i hur faktatexter är uppbyggda. Min uppfattning är att många av oss lärare gärna har lite bråttom.
Då känner man ibland efter ett arbetsområde att kvaliteten inte blev så bra som man hoppades när man började arbeta med området eller att man inte fick med sig alla. Denna gång ska vi ta det lugnt och bygga upp vår kunskap kring faktatexter stegvis.
Jag ska modellera och de ska få träna parvis på varje moment. Vår första lektion läser vi tillsammans ett utdrag ur en skönlitterär text om en kråka och en faktatext om en kråka. När vi har läst texterna om kråkan ska eleverna parvis fylla i ett venndiagram där vi jämför just skönlitterär text med faktatext.
Det märks nu att eleverna är väl insatta i hur berättande texter är uppbyggda. De skriver flera typiska drag för dessa texter och på faktatexter nämner de framför allt att texterna är sanna. Nästa lektion delar jag ut begreppskort med typiska särdrag för faktatext exempel på faktatext om sig själv skönlitterära texter.
Dessa har jag lånat från Adrienne Gear. Nu ska de placera dessa begrepp rätt i venndiagrammet. Det är många begrepp som är nya och jag känner återigen att detta ska få ta tid, de ska få möjligheten att gå från vardagsspråk till skolspråk och kunna prata om texter med hjälp av rätt begrepp.
När vi diskuterar betydelsen av begreppen kommer vi också in på diskussionen kring vilka olika faktatexter det finns. För att använda begreppen i ett sammanhang och se att de förstår dem ska eleverna nu parvis skriva en text om vad som är typiskt för en faktatext.
Denna skriver de i en padlet en digital anslagstavla på padlet. Nu ska de få upptäcka särdragen i praktiken. De ska hitta så många som möjligt i en faktabok. Jag använder även denna gång Adrienne Gears arbetsblad. Vilken entusiasm jag fick se framför bokhyllorna i biblioteket!
Alla ville hitta exempel på de begrepp vi pratat så mycket om. Nästa steg inför att kunna skriva en egen faktatext är att kunna hitta information och då använder jag mig av en völ-tabell. Modellen visar eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet.
De fick veta rubriken på ett utdrag ur en text, skrev i tabellen vad de redan visste och vad de önskade veta och sedan läste vi texten gemensamt. Medan vi läste såg jag hur eleverna plötsligt skrev i sin tabell, de hade fått svar på en fråga.
Plötsligt blev alla elever aktiva under läsningen.