Hur ser folkhälsan ut idag

För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.

Folkhälsans utveckling är en del i myndighetens samlade uppföljningssystem för en god och jämlik hälsa. Den utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och olika aspekter av hälsa. Sammantaget ska uppföljningen visa utvecklingen mot det övergripande folkhälsopolitiska målet.

Senaste och tidigare årsrapporter för folkhälsans utveckling. Viktiga aspekter av folkhälsan och dess förutsättningar skildras med kärnindikatorer uppdelat i det folkhälsopolitiska ramverkets åtta målområden och ett avsnitt om hälsa.

Beskrivningar av de indikatorer vi följer inom Folkhälsan i Sverige och syftar till att underlätta förståelsen av uppföljningen av folkhälsans utveckling. För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor.

I rapporteringssystemet ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Stödstrukturen är uppbyggd kring fyra delar. En sammanfattning av utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa utifrån det folkhälsopolitiska ramverkets övergripande mål och åtta målområden med särskild fokus på jämlik hälsa.

Här kan du se en film där vi presenterar resultat från uppföljningen inom Folkhälsan i Sverige. I filmen får du ta del av resultat från årsrapporten Folkhälsan i Sverige samt resultat från rapporter inom de åtta målområdena och hälsa. Magnus Gisslén blir ny statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Han tillträder den 11 september Folkhälsomyndigheten ser svagheter i Sveriges nuvarande smittskyddslagstiftning, i samhällets förmåga att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, och i förmågan att skydda hela befolkningen mot allvarliga hälsohot.

Folkhälsan i Sverige blir allt bättre. Men om hälsoklyftorna ska kunna slutas inom en generation behöver hälsan stärkas för dem som har sämst hälsa. Det slår Folkhälsomyndigheten fast i ny rapport. I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16—25 år.

Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter. Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 7 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Sök på webbplatsen. Officiell statistik Öppna undermeny för Officiell statistik. Folkhälsan i Sverige Öppna undermeny för Folkhälsan i Sverige.