När köparen av förmedlingstjänsten är en privatperson eller någon annan icke beskattningsbar person ska förmedlingstjänsten anses omsatt inom landet och beskattas med svensk moms om den förmedlade varan eller tjänsten är omsatt i Sverige. Beskattningsland för förmedlingstjänster bestäms på olika sätt beroende på om den som köper förmedlingstjänsten är en beskattningsbar person eller inte.
Beskattningsland för förmedlingstjänsten avgörs uteslutande av var den förmedlade varan eller tjänsten Samhälle och Ekonomi omsatt. Det spelar alltså inte någon roll varifrån förmedlingstjänsten tillhandahålls eller var mottagaren av förmedlingstjänsten finns.
Om den förmedlade varan eller tjänsten, d. Bestämmelsen i 5 kap. I de fallen bestäms beskattningsland enligt huvudregeln i 5 kap. Ett företag som har åtagit sig att förmedla en vara eller en tjänst åt någon annan, d. I båda fallen är det fråga om tre parter: säljaren av varan eller tjänsten, förmedlaren, och köparen av varan eller tjänsten.
I dessa fall är både förmedlaren och huvudmannen säljare respektive köpare av varan eller tjänsten 6 kap. Beskattningsland för varan eller tjänsten ska då bedömas för såväl ledet mellan huvudmannen och förmedlaren som det mellan förmedlaren och den slutlige kunden enligt de allmänna reglerna.
Detta gäller exempelvis vid försäljning i kommission eller annan form av återförsäljning. Ett företag som förmedlar en vara eller en tjänst i annans namn för dennes räkning mot ersättning har omsatt en förmedlingstjänst. Den ersättning förmedlaren får för egen räkning är beskattningsunderlaget för förmedlingstjänsten.
Det är förmedlarens tillhandahållande som sådant som ska bedömas om det är fråga om en förmedlingstjänst eller inte. Vem som är säljare eller köpare av varan eller tjänsten, d. Det har inte heller någon betydelse om förmedlarens uppdragsgivare är en beskattningsbar person eller inte.
Det innebär att även om huvudtransaktionen sker mellan två privatpersoner så kan det vara en förmedlingstjänst. Skatteverket anser att det är fråga om en förmedling i annans namn för dennes räkning när förmedlaren gör det som är nödvändigt för att säljaren och köparen ska kunna sluta avtal utan att förmedlaren har något eget intresse av avtalets innehåll.
Det uppdrag som förmedlaren har ska alltså syfta till att säljaren ska tillhandahålla en vara eller tjänst till köparen. I sådant fall framstår inte förmedlaren som en motpart utan som ett ombud för säljaren eller köparen Skatteverkets ställningstagande Förmedling av tjänster i eget eller i annans namn och Skatteverkets ställningstagande Förmedling av varor i annans namn för dennes räkning.
En förmedlingstjänst kan bland annat bestå i att söka upp tänkbara köpare och sammanföra dem med säljaren, att meddela dessa parter om ett tillfälle att ingå avtal samt att förhandla om innehållet i avtalet vad gäller tillhandahållandet av varan eller tjänsten och ersättningen.
Både säljarens och köparens identitet ska vara kända för förmedlaren. Det förutsätter dock inte att det finns ett avtalsförhållande mellan förmedlaren och en av parterna i huvudtransaktionen. Det finns vidare inte något krav på att förmedlaren ska delta i förhandlingarna om de slutliga avtalsvillkoren för att det ska vara en förmedlingstjänst.
Det är tillräckligt att förmedlaren gör det som är nödvändigt för att avtal ska kunna slutas mellan parterna. Om avtalsparterna till exempel har fastställt vissa delar i avtalet i förväg utesluter inte det att det kan vara en förmedlingstjänst eftersom en sådan tjänst kan begränsas till att ange tillfällen att sluta ett sådant avtal.
Skatteverket anser att en förmedlingstjänst förutsätter att uppdraget har en tydlig koppling till den vara eller tjänst som säljaren ska tillhandahålla köparen.