Vedaböckerna består av flera samlingar. Äldst är Rigveda sångernas veda där vissa partier anses ha tillkommit före ariernas invandring ca f. Hymner, sånger, böner och besvärjelser är en stor del av innehållet. Många av dessa är avsedda för offertjänsten, men fyller inte längre sin ursprungliga funktion eftersom vediska offer inte längre utförs.
Den mest lästa delen av Vedaböckerna är Upanishadernasom består av dialoger mellan en lärare guru och elever. Ordet upanishad betyder ungefär "sitta ner framför". Dessa filosofiska skrifter anses tillkomna mellan år och f. I Upanishaderna möter man tankarna om brahman världssjälen och atman dess motsvarighet hos den enskilda människan.
Här finner man också läran om själavandringen och karmas lag se hinduismen samt hinduismens grunder. Vid sidan av vedaböckerna finns även andra skrifter som spelar en stor roll i hinduernas fromhetsliv. Hit hör Mahabharata som är ett jättelikt diktverk med över verser.
I denna samling ingår den höges sång som idag är hinduismens mest lästa och betydelsefulla skrift. I den möter man tankarna om bhakti, den innerliga fromheten. Hjälten prins Arjuna drar ut i strid i en släktfejd. Hans vagn körs av guden Krishna.
När Arjuna upptäcker sina anhöriga i fiendehären grips han av tveksamhet och medlidande. Krishna uppmanar honom dock att låta tvivlet fara och kasta sig in i striden. Kroppen kan såras och dö men själen lever ändå vidare. Arjuna skjuter av en fiende hans huvud och mannens själ flyger upp och förenar sig med solen.
I det enorma diktverket Mahabharata ingår Bhagavadgita som skrevs omkring år f. I dikten berättas om guden Krishna och den osjälviska kärleken bhakti. Krishna är guden som lär människorna att leva i kärlek bhakti. Krishna avbildas ofta som en ung och vacker man.
Det finns många berättelser om hans kärleksäventyr och hjältedåd. Diktverket Bhagavadgita är det viktigaste verket om Krishna. Bhakti är sanskrit och betyder "lita på".