Arkivpodden presenterar en serie i fyra delar om vägen till den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Följ med på resan! I avsnitten får vi besök av flera gäster; professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt, professor Torbjörn Nilsson tar oss med på den långa vägen till ett snabbt genombrott och vi får veta mer om rösträttsbegränsningar efter av docent Fia Sundevall.
Serien avslutas med ett samtal tillsammans med professor Catharina Thörn om arkivens roll och betydelse i det demokratiska samhället idag. Det första valet till riksdagen med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män genomfördes i september Att det kunde genomföras var resultatet av en lång kamp med många deltagare som hade pågått ända sedan slutet av talet.
Men fortfarande vid valet fanns det grupper som ännu inte var röstberättigade, t ex människor som satt i fängelse eller tog emot fattigunderstöd. Genomförandet av demokratin i Sverige kan bäst beskrivas som en process som pågick under många år och fick sin slutpunkt då möjligheten att omyndigförklara människor försvann.
Lyssna till denna miniserie med gäster som berättar om intressanta skeenden och avgörande händelser under historiens gång. Du kan läsa mer under respektive avsnitt nedan. Arkiven är en betydelsefull källa för historisk kunskap. Men det går också se att välbevarade och tillgängliga arkiv har en bredare demokratisk funktion i samhället.
Tillgången till arkiven kan bidra till att demokratin fördjupas genom bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen. I detta poddavsnitt diskuterar Catharina Thörn, professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet, arkivens potential för ökat demokratiskt inflytande och berättar om vilken betydelse tillgång till arkiv har i hennes forskning och undervisning.
Inte minst diskuteras offentlighetsprincipens betydelse i förhållande till stadsutvecklingsfrågor. Lyssna på avsnittet öppnas i soundcloud. Transkribering av avsnitt 4: "Arkivens roll i det demokratiska samhället" pdf. Bildtext: Arkivanvändare tar del av arkivhandlingar i Riksarkivets läsesal.
Under åren genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. Till exempel var människor som satt i fängelse, hade gått i konkurs, inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, tog emot varaktigt fattigunderstöd eller var omyndigförklarade diskvalificerade från att rösta.
Det fanns även praktiska rösträttsbegränsningar som särskilt hindrade grupper av minoriteter, som samer och romer, från att rösta. Steg för steg har allt fler rösträttshinder tagits bort och det senaste var då möjligheten att omyndigförklara människor försvann.
Rättelse: I avsnittet har ett faktafel smugit sig in, Fia Sundevall meddelar att det ska vara fängelsestraff på mer än 6 månader och inte mer än 6 år som sägs som var grund för att bli fråntagen sin rösträtt. Transkribering av avsnitt 3: "Rösträtt för alla?
Bildtext: Riksarkivet Tvåkammarriksdagens arkiv, promemorior rörande motioner Foto: Emre Olgun Riksarkivet.