Problembaserat lärande eller Problembaserad inlärningförkortat PBL eller PBIär en pedagogisk ansats där lärandet är baserat på verklighetsbaserade situationer, där studenterna samlar in information som man diskuterar och reflekterar över i grupp, ofta med stöd av en handledare.
En central princip inom PBL är att studenterna själva tar ansvar för sitt lärande. Handledarens roll skiljer sig från mer traditionell pedagogik, t. Inom PBL är handledarens roll istället att stödja och utmana studenterna att bygga kunskap och förstå sammanhang.
Metodiken har en hel del likheter i kunskapssyn och arbetssätt med casemetodik. Problembaserat lärande bygger på människans medfödda nyfikenhet, vilja och förmåga att inhämta kunskap och på att följden blir att kunskapen etableras på ett djupare plan [ 1 ].
Medicinska fakulteten vid McMaster Universitetet i Canada var först med att använda ett problembaserat lärande och inom 20 år hade över 60 medicinska universitet runt om i världen börjat använda sig av metoden, i sin helhet eller som del av undervisningen [ 2 ].
Problembaserat lärande används även inom andra ämnesområden men är mest beskrivet vid vårdutbildningar där klinik och teori ska sammanlänkas. Utgångspunkten i Problembaserat lärande PBL är socialkonstruktivistisk och ett sätt att iscensätta utbildning som bygger på ett filosofiskt och teoretiskt antagande om att den lärande besitter förmågor att själv ta ansvar för och driva sitt eget lärande med stöd av basgruppen och handledningen.
Lärande ses som en kreativ process där de lärande tillsammans bygger upp kunskap och kan överskrida de på förhand givna gränserna. Synsättet enfarehet baserad utbildning lärande leder till att formgivning av kurser och moment är betydelsefullt för att nå de mål som PBL innebär.
Lärandemålen är centrala för kursdesignen jfr Constructive alignment Biggs J [ 3 ]. I PBL har studenterna en mycket viktig roll, och ett väldigt stort ansvar. Eftersom lärarens roll inte är att förmedla kunskap direkt till studenten så fokuserar PBL på studenterna och skapar en miljö där studenterna istället inhämtar information och kunskap och lär genom varandra.
Därför är det viktigt att studenterna tar eget ansvar, både för att ta in kunskap från andra studenter men också för att delge den kunskap som studenten själv sitter på. Det gör det också viktigt för studenten att göra avvägningar om vilken kunskap som är relevant för frågeställningar och att den håller god kvalitet.
Det är viktigt att studenten har ett källkritiskt förhållningssätt. Det är även viktigt att studenterna förstår grupprocessen i lärandet och kontinuerligt reflekterar över och utvärderar styrkor och förbättringspunkter i inlärningsprocessen, både på grupp- och individnivå.
Som lärare i Högre Utbildning har man ett flertal roller, såsom föreläsare, kursansvarig, examinator, tentator, handledare t. I ett problembaserat lärande har läraren ofta flera av de ovan beskrivna rollerna, och har dessutom en roll som handledare för en basgrupp — och i den rollen intar läraren en roll som i mycket går ut på att utmana och stötta studenternas lärande.
Den traditionella rollen som kunskapsförmedlare är alltså inget som praktiseras av handledaren vid basgruppsarbetet. En ny utgångspunkt kan vara en bild, en berättelse, en film, ett tidningsurklipp, ett reportage, en praktiker eller brukare som berättar om ett dilemma.
Denna konkreta och verklighetsrelaterade beskrivning fungerar som en trigger och inspiration för lärandet. Därefter fortsätter studenterna med att brainstorma, vilka tankar och frågeställningar väcks utifrån utgångspunkten. Professionshögskola Metropol i Köpenhamn: studenterna går ut i praktiken, observerar sin praktikplats, hur man arbetar.
Finns det problem eller utvecklingsbehov, frågeställningar som behöver granskas närmare? En förenklad PBL-modell utvecklad för en onlinemiljö. I Sverige används PBL framför allt inom olika yrkesutbildningar.