Utmattningssyndrom är en viktig orsak till långtidssjukskrivning. Lärare är den värst utsatta yrkesgruppen. Ingen enskild rehabiliteringsmetod har ännu visat någon övertygande effekt. I denna kontrollerade prövning gav en kombination av multimodal rehabilitering i internatform, kollegiala gruppsamtal och aktiv uppföljning en förbättrad arbetsåtergång hos sjukskrivna lärare med utmattningssyndrom.
Internatformen möjliggör en maximal tillgänglighet till fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och sjuksköterska samt daglig kontakt med kollegor med likartade stressrelaterade Utbildning och Skola under de tre veckor vårdtiden varar. En förutsättning för att resultatet av rehabiliteringen ska bli bestående tycks vara att åtgärder gentemot arbetsmiljön ingår samt uppföljning via besök eller telefonkontakt efter hemkomsten.
Utmattningssyndrom är den sjukdom som orsakat flest sjukskrivningsdagar i Sverige under talets första decennier, vilket förklaras av att det är ett vanligt tillstånd med ett utdraget naturalförlopp. Många försök har gjorts för att finna en effektiv behandling, men ännu har ingen vetenskaplig studie kunnat visa snabbare återgång i arbete med någon enskild rehabiliteringsmodell [1].
Utmattningssyndrom är ett resultat av kronisk stress, oftast arbetsrelaterad, även om andra typer av stress kan bidra. Stark trötthet, kognitiva funktionsstörningar och ökad stresskänslighet är centrala symtom som inskränker arbetsförmågan.
Det finns belägg för att ett fullt utvecklat utmattningssyndrom är förenat med ogynnsam hjärnpåverkan [2] och att en temporär avlastning från stressorer är en förutsättning för läkning. Frekvensen av utmattningssyndrom skiljer sig mellan olika yrken.
Yrken som kräver kontakt med andra människor har den högsta frekvensen av stressrelaterad ohälsa. Lärare och omsorgs- och sjukvårdspersonal är de yrkesgrupper som har störst problem med stressrelaterad ohälsa [3]. Om arbetsrelaterad stress är en betydelsefull orsak till ett utmattningssyndrom, ter det sig rimligt att rehabiliteringen bör inkludera arbetssituationen.
Men problemen i olika yrken är inte desamma. Lärare, till exempel, klagar över brist på vikarier och tid till planering, medan läkare berättar om tidsbrist, oskäliga krav på administrativt arbete och samvetsstress. Det kan vara en fördel att i rehabiliteringen arbeta med professionsspecifika grupper, till exempel lärare för sig och läkare för sig, eftersom gruppdeltagarna har många gemensamma problem och kan hjälpa varandra med förslag till lösningar.
I detta kontrollerade rehabiliteringsprojekt har vi valt att arbeta med lärare, som för närvarande är den mest utsatta gruppen av alla i Sverige. För att säkerställa den nödvändiga avlastningen genomförs rehabiliteringens första fas i ett tre veckors internat.
Rehabiliteringen genomförs i grupper. Av logistiska skäl görs urvalet till behandlings- respektive kontrollgrupp konsekutivt, det vill säga först fylls en behandlingsgrupp, därefter en kontrollgrupp och så vidare. För att undvika alltför långa väntetider mellan inklusion och behandlingsstart har vi således valt att inte randomisera på individnivå.
Studiepopulationen är lärare långtidssjukskrivna för utmattningssyndrom försäkrade i Lärarförsäkringars sjukförsäkring, där skaderegleringen görs av försäkringsbolaget Förenade liv. Lärarförsäkringar är en organisation som ägs av lärarnas fackförbund Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet och som upphandlar och förmedlar olika försäkringsprodukter.
Lärarförsäkringarnas sjukförsäkring tillämpar en karenstid på tre månader, vilket innebär att alla deltagare har varit sjukskrivna minst så länge. Lärare som har varit sjukskrivna längre än ett år har inte inkluderats.
Samtliga lärare som var försäkrade i Lärarförsäkringar och som sjukskrivits för någon av diagnoserna F32 depressionF41 ångest eller F43 stressrelaterad psykisk sjukdom och registrerats mellan 1 mars och 1 mars kontaktades av projektets sjuksköterska och tillfrågades om de ville fylla i en enkät om lärares arbetsvillkor.