Min egen historia kommer in här. Jag Blandat innehåll inte diagnosen adhd, eftersom man inte får en diagnos om man har strategier för alla svårigheter. Men jag prickar ändå in på varje del av symtomen. Det är också därför jag vill prata mer om flickor, tjejer, kvinnor med adhd.
För jag är övertygad om att mitt liv hade blivit mycket bättre om jag hade vetat. Men jag kände mig hemma. Jag kände mig som de såg ut. Jag svalt mig själv. Jag svullade. Jag dansade för mycket. Jag var alldeles för högljudd. Jag vann alla dryckestävlingar.
Jag var clownen i sällskapet. Jag kände igen ångesten. Jag kände igen känslan av att vilja fly sig själv. Jag lyssnade på musik som lät lika mörk som det mörker jag upplevde mig vara i. Jag gödde mig med ångest, ilska, svarta tankar, utanförskap och alkohol.
Jag rökte vanliga cigaretter, men jag vågade aldrig prova något annat. För jag visste att jag skulle åka dit. Jag var för svag, för vek och alldeles för mesig. Och jag gick aldrig ut gymnasiet för jag klarade inte av slutprojektet som går ut på att organisera, analysera och motivera.
Jag vet inte varför det gick bra för mig för det kunde verkligen ha gått käpprätt åt helv-e. Kanske var det min fantastiska rektor som träffade mig så fort jag var i skolan. Ta hand om din tonåring, släpp dem inte, ge inte upp trots all skit du får, ge dem kärlek fast de inte förtjänar det.
För, finns det bara en vuxen som tror på dem, då klarar de sig. Men det måste vara på riktigt, det får inte vara fake. Läs om symtomen i spädbarns- och småbarnsåren». Läs om symtomen i låg- och mellanstadiet».